Fyradagarsvecka får fortsatt tumme upp

En arbetsvecka på fyra dagar ser ut att bli succé. Men innan socialförvaltningen nordost i Göteborg fattar sitt slutgiltiga beslut om att införa arbetssättet permanent väntar de in forskningsresultatet – och fortsätter att jobba enligt nya rutiner året ut.

 – Vi hade en period ganska nyligen där vi inte visste hur det skulle bli, vilket faktiskt var avsevärt värre än vad jag trodde det skulle kännas. Jag har vant mig vid att jobba så här och har fått in rutiner. Så det är positivt

att vi ska fortsätta året ut, säger Christina Lantz, förste socialsekreterare, som Tidningen Vision först intervjuade vid årsskiftet 2024/2025.

Hennes arbetsplats är en av ett 15-tal som under ett halvår undersökte effekterna av hur det är att effektivisera sin arbetstid. Tanken är att undersöka möjligheterna att utföra 100 procent av sitt jobb, på 80 procent av tiden, till 100 procent av lönen.

→ Lyfter full lön jobbar – fyra dagar i veckan

Del av ett globalt experiment

Christina Lantz enhet valde att lägga upp sitt schema så att den jobbade måndag till torsdag den första veckan, och tisdag till fredag den andra. Det innebar att de fick fyra dagars ledighet i sträck.  Kalenderns röda dagar inkluderades i de inplanerade lediga dagarna, som kom att kallas för ”gåvodagar”.

Experimentet, som är en del i ett globalt forskningsprojekt, var tänkt att bara vara i sex månader. Därefter skulle ett beslut fattas om arbetssättet skulle permanentas. Men socialförvaltningen nordost i Göteborg vill få fler svar innan de väljer att fortsätta med sitt nya arbetssätt.

– Vi vill vänta in forskningsrapporten och se tydligare svar på hur det har blivit med sjukfrånvaron. Vi ser antydningar till att den har gått ner, säger Dick Andersson, HR-konsult som har funnits med under projektets gång för att hjälpa medarbetarna att sätta rutiner. 

→ Hon ser till att svenskar får vara med i experimentet

Ingen medarbetare har slutat

Han berättar att resultatet redan nu visar att medarbetarnas självledarskap har ökat, men det har även samarbetet.

Dick Andersson har hjälpt till med tidseffektiviseringen.

– Den balansen är spännande tycker jag. Vi ser också att omsättningen av medarbetare har gått ner. Ingen har slutat under projektets gång. Det är väldigt ovanligt inom socialtjänsten att ingen slutar inom ett halvår.

De mindre positiva aspekterna av arbetssättet som har upptäckts är att andra enheter upplever att samhörigheten med socialförvaltningen nordost har blivit sämre.

– Vi kan se vissa tendenser till det som går att tolka negativt, till exempel arbetet med interna nätverk. Det har kommit synpunkter på att vissa har missat möten. Samtidigt är det så att för att kunna effektivisera sin arbetstid så har gruppen fått i uppdrag att ifrågasätta sin roll på möten de kallas till.

Problem med Försäkringskassan

Utöver det är det normbrytningen mot 40-timmarsveckan som ställer till med problem.

– Det handlar om till exempel kontakten med Försäkringskassan och andra myndigheter. Allt i Sverige bygger på normen att vi jobbar 40 timmar i veckan. Så det har krånglat, säger Dick Andersson.

Christina Lantz märker dock enbart positiva förändringar, både för sig själv och sina kolleger. 

–  Förutom träningen är det husrenovering som har tagit min fritid. Och trädgården. Jag kan ta en heldag i trädgården. Det är fantastiskt skönt. Gåvodagarna ger mig en tacksamhetskänsla, så namnet är inte så tokigt som jag först tyckte. Även om jag oftast har planerat mina gåvodagar har jag också haft måndagsmorgnar där jag tar en kaffe och ligger kvar i sängen. Jag njuter tillfullo och känner mig tacksam.