Från flykt till fast jobb: ”Stoppa slöseriet”

Samer Aiyan har haft tur. Allt han drömde om när han kom till Sverige under flyktingkrisen 2015 har gått i uppfyllelse. Nu hjälper han andra invandrade akademiker.

Det har gått tio år sedan den stora flyktingkrisen. Över 160 000 sökte asyl i Sverige 2015 och den då 28-årige ingenjören Samer Aiyan var en av dem.

Efter att ha haft tillfälliga jobb och praktikplatser i olika kommuner under fem års tid fick Samer Aiyan äntligen en fast tjänst som mätningsingenjör på Ljungby kommun.

Han känner sig lyckligt lottad, för det är få migranter med akademisk bakgrund som hittar jobb som matchar deras utbildning.

– Jag känner till ingenjörer som har jobbat i stora projekt i Dubai och andra länder, men som har svårt att hitta arbete där de nu bor i Sverige. Många tar jobb som kräver mindre kunskap och ger sämre betalt. Det finns så mycket outnyttjad kunskap som inte används, säger han.

Han tycker att Sverige i högre utsträckning borde inventera vad invandrade akademiker kan bidra med.

Facebook-grupp för ingenjörer

För att stötta andra ingenjörer driver Samer Aiyan en Facebookgrupp som heter Syrier och arab ingenjörer i Sverige och som har 2 600 medlemmar.

– Där hjälper vi varandra att hitta jobb och ger varandra stöd och råd, säger han.

Han uppmanar kommunerna att öppna upp och ta emot fler praktikanter.

– Det är en bra start för oss invandrade akademiker. Med en praktik kan livet börja på riktigt, säger han.

”Fanns ingen framtid”

Samer Aiyan berättar om sin egen resa från kriget och förödelsen i födelselandet Syrien till tryggheten i småländska Ljungby.

– Det var extremt våldsamt i Syrien. Kriget hade pågått i tre år och det fanns ingen framtid där eller i grannländerna, säger han.

Efter 30 dagar på flykt genom Europa klev han av tåget på Malmö station. Hans kunskap om det nya landet var snudd på obefintlig.

– Jag visste inte vad huvudstaden hette eller hur klimatet var. Jag hade noll koll på Sverige.

Men två saker hade han hört. Att det behövdes ingenjörer och att det var förhållandevis lätt att lära sig svenska.

I bagaget hade han en examen som byggingenjör med inriktning på lantmäteriteknik.

– Jag tänkte att jag hade möjlighet att hitta jobb och sökte asyl direkt.

Hjälp av Jobbsprånget

Färden gick vidare från Malmö till Örnsköldsvik, där han placerades av Migrationsverket. Men det skulle dröja över ett år innan han fick tillfälligt uppehållstillstånd och kunde sätta sig i skolbänken och börja plugga svenska på SFI.

Långsamt erövrade han språket och lärde sig oskrivna regler. De första tre åren använde han engelskan som stöd, sedan kunde kan kasta kryckan och prata svenska obehindrat.

Han översatte sitt examensbevis och skickade in en ansökan till Jobbsprånget, som är Sveriges största praktikprogram för utrikes födda akademiker.

– Jag hade tur och blev antagen. Det är många som söker och platserna är få, säger han.

Dörren öppnades

Umeå kommun var den första arbetsgivaren som öppnade dörren för honom.

– Jag blev projektanställd i två månader och det förlängdes sedan i ytterligare fem månader. Det var en lycklig start! Genom jobbet har jag kunnat förstå landet bättre. Jag har kunnat integrera mig i samhället, säger han.

→ Integrationsexperten: ”Drivkraften dör om man inte känner sig välkommen”