• Synen på lönen delar Visions medlemmar i två läger. Susanne Lindeqvist och Jaakko Järvenpää har olika perspektiv på summan som arbetsgivaren sätter in på kontot varje månad.

Arbetsmarknad

Fyra av tio missnöjda med lönen – så mycket mer vill vi tjäna

13 oktober 2025

Missnöjet med lönen är stort. Samtidigt upplever många av Visions medlemmar att de är maktlösa och att deras insatser inte påverkar lönen, visar Tidningen Visions granskning.

Alla ser fram emot mot den, men alla är inte nöjda när den landar på bankkontot.

Frågan om man är nöjd med sin lön delar Visions medlemmar i två läger, visar Tidningen Visions granskning:

41 procent är ganska eller mycket missnöjda, medan 38 procent är ganska eller mycket nöjda.

Undersökningen

Enkäten skickades ut till 15 000 personer och 3 088 besvarade den, vilket innebär 21 procents svarsfrekvens. Enkäten besvarades under september månad.

Susanne Lindeqvist hamnar i mitten av nöjdhetsskalan.

– I stort trivs jag bra med mitt arbete, och där ingår min lön.

Sedan tre år tillbaka arbetar hon som samordnare på omsorgsföretaget Humana och ansvarar bland annat för 20 personers scheman, att ta emot inskrivningar av klienter och vara kontakt till socialtjänst, vårdnadshavare och polis.

Alt-textSusanne Lindeqvist hoppas att de utökade arbetsuppgifterna som hon har fått ska visa sig i plånboken.

Hennes mål är att lönen i år hamnar kring 42 000–43 000 kronor, vilket är några tusenlappar bort. När hon har jämfört sig med andra i samma koncern har hon insett att hon har fler arbetsuppgifter än andra med liknande tjänst, samtidigt som hon tjänar mindre.

– Jag har kolleger som har sagt: ”Jaha, gör du även den arbetsuppgiften, hos oss ligger det på chefen”, säger Susanne Lindeqvist.

Enligt enkäten påverkar varken kön eller ålder hur nöjd man är med lönen. Det som däremot är tydligare är hur olika sektorer och yrkesgrupper förhåller sig till summan som sätts in på kontot.

Störst andel missnöjda finns bland de som är anställda på Sveriges regioner. Där svarar 52 procent att de är ganska eller mycket missnöjda med sin lön, vilket är elva procentenheter fler än i hela gruppen som har svarat på enkäten.

Den sektor med minst andel som har svarat att de är missnöjda finns bland dem som arbetar i Svenska kyrkan. Där uppger enbart 28 procent att de är ganska eller mycket missnöjda. 


Läs fler artiklar i granskningen:
→ Visions ordförande: Många medlemmar har för låg lön
→ Forskare om lön: Rättvisa viktigare än nivå
→ "Ett hån" –24 administratörer tycker till om sin nya lön
→ ”Brödsmulor”: Så beskriver anställda inom socialtjänsten sin lön
→ Så tycker anställda i Svenska kyrkan om sina löner
→ Så nöjda är Visions chefsmedlemmar med sin lön


När Tidningen Vision tittar närmare på skillnaderna mellan yrkesgrupper sticker en stapel tydligt ut: tandsköterskor.

Det är ett av Visions låglöneyrken, med en snittlön på runt 30 000 kronor per månad.

I den yrkesgruppen uppger 67 procent av de som har svarat på Tidningen Visions undersökning att de är ganska eller mycket missnöjda med sin lön.

I flera yrken med högre snittlöner, till exempel it-tekniker och ingenjörer, svarar en större andel att de är nöjda med sin lön.

Så mycket mer räcker

Så hur mycket mer i lön hade det krävts för att fler Visionsmedlemmar skulle känna sig nöjda? För att ta reda på det gav Tidningen Vision enkätbesvararna alternativ mellan noll och över 5 000 kronor.

Störst andel av de som har svarat på enkäten uppgav att 2 000 kronor per månad hade räckt. Näst flest svarade att de ville ha 3 000 kronor mer än sin nuvarande månadslön.

Enbart 5 procent angav att de ville ha över 5 000 kronor för att bli nöjda. Och för 11 procent var nuvarande lön tillräcklig.

”Landat i att jag är nöjd”

En som svarade så är terapeuten Jaakko Järvenpää. För honom är nöjdheten inte en fråga om lön, utan ett aktivt val.

Alt-textJaakko Jävenpää har bestämt sig för att inte fokusera på sin löneutveckling.

– Alla säger alltid att de vill ha mer. Men jag har en hyfsad lön, lagom arbetsbelastning och nära till jobbet. Och så får jag en löneförhöjning en gång per år. Jag har landat i att jag är nöjd.

Innan han intog en mer accepterande inställning upplever han att han drogs med i negativa tankespiraler med kolleger som fokuserade på sitt missnöje med lönen. 

– Jag ville inte vara del av det negativa snacket om potten. Jag behövde något som fick mig att må bra. Jag har ju valt att jobba kommunalt och kan inte förändra processen, så jag insåg att det jag kunde förändra var min inställning. Och jag väljer därför att vara tacksam, oavsett vad jag får i lönepåslag varje år.

Svårt att påverka lönen

Både Jaakko Järvenpää och Susanne Lindeqvist menar att det är svårt att påverka lönen med sin prestation.

Här håller övriga som har svarat på enkäten med. På frågan om de upplever att de kan påverka sin lön uppger över 70 procent att de kan göra det i liten utsträckning eller inte alls.

Endast sex procent svarar att de i hög utsträckning eller fullt ut kan påverka sin lön.

De vanligaste orsakerna som anges i enkäten är att löneutrymmet är för litet, att chefen inte vet vad man gör eller presterar, och att lönerna sätts godtyckligt.

”Tveksamt om jag hamnar där jag vill”

Susanne Lindeqvist har ännu inte fått besked om vad som blir hennes nya lön. Efter årets lönesamtal hoppas hon på att ta ett större steg uppåt, eftersom hennes arbetsuppgifter har utökats.

– Jag förväntar mig ett bra påslag på min lön eftersom jag har behövt ta mig an arbetsuppgifter som inte ingår i min arbetsroll, som till exempel chefsberedskap.

Men även om hon upplever att chefen har hört hennes argument, inser hon att det finns en risk att hon får mindre än vad hon hoppas på.

– Jag har haft en bra dialog med min chef, och jag har fått bra omdömen. Men jag tror det är tveksamt att jag skulle hamna precis där jag vill.