”Begåvningstestet kändes som ett mini-högskoleprov”

Färdighetsprov skulle säga mer än begåvnings- och personlighetstester, tror Cecilia Boström som testades när hon sökte en chefstjänst.

Cecilia Boström är utredare på socialförvaltningen i Flens kommun. Häromåret sökte hon en chefstjänst i annan kommun och var en av fem som kallades till intervju. När hon klarat första steget väntade tester och referenstagning. Det var nervöst.

Läs fler artiklar i granskningen:
→ Klarar du jobbtestet – eller blir du bortsållad?
→ ”Tester kan bli diskriminerade”
→ Forskaren: Oftast helt onödiga

– Först var det tre korta tester på tid som kollade verbal, matematisk och logisk förmåga. Som ett mini-högskoleprov. Sedan var det ett personlighetstest med massor av påståenden där jag skulle kryssa i hur mycket jag kände igen mig. Jag satt nog med det i en timme.

Som en andra intervju

När allt var klart fick hon en lång återkoppling av rekryteraren. Om begåvningstesterna fick hon bara veta att hon låg strax över medel. Största delen av samtalet handlade om personlighetstestet.

– Rekryteraren beskrev på ett väldigt bra sätt att det inte finns några svar som är rätt eller fel, bara olika profiler som passar olika roller. Det var ett bra samtal där jag fick möjlighet att berätta hur jag tänkte. Som en andra intervju, säger Cecilia Boström.

Hon föll på målsnöret. Hon vet inte hur tungt testerna vägde men hon kan undra vad tester som de hon gjorde egentligen säger.

– De visar säkert någonting eftersom fler och fler använder dem. Men man har ju läst artiklar om att forskare ifrågasatt vetenskapligheten.

Sammanfatta ett underlag bättre

Cecilia Boström undrar om det inte vore bättre att testa de färdigheter som behövs på olika tjänster.

– I den typ av jobb som jag har kunde man låta de sökande snabbt göra en tjänsteskrivelse, sammanfatta ett underlag eller sätta ihop en power point. Det skulle nog säga mer om hur man jobbar i verkligheten.