Transpersoner kränks på jobbet: ”Får frågor om könsorgan”

Var fjärde transperson har fått intima frågor om sin kropp på arbetsplatsen. Nu finns en guide för hur du kan lyfta arbetsmiljön för hbtqi+-personer.

Skulle du be en kollega beskriva sitt könsorgan? Knappast. Men för många transpersoner är sådana kommentarer en del av vardagen.

Var fjärde transperson har fått den typen av frågor på jobbet. Det visar en undersökning om transpersoners arbetsliv, finansierad av Nordiska ministerrådet och besvarad av över 1 000 personer i Sverige och Finland.

Lukas Romson, projektledare för Trans, arbetsmarknad, plånbok. (Foto: Jonas Petersen)

– De får ovälkomna frågor om de har opererats och hur det ser ut. Sådant som är av privat natur och som man aldrig frågar någon annan. Arbetsförhållandena ser verkligen inte bra ut för transpersoner, säger jämlikhetskonsulten Lukas Romson, som är en av projektledarna för undersökningen och som själv är transperson.

→ Charlie Sjögren är präst och trans – så bemöts han på jobbet

Förminskande skämt

45 procent av de svarande i undersökningen uppger att de utsatts för trakasserier på arbetsplatsen. Vanligast är förminskande skämt och kommentarer, ovälkomna frågor och att bli felkönad – medvetet kallad för fel pronomen eller namn.

– Då handlar det inte om att någon glömmer sig och säger fel, utan att det görs med uppsåt. Många förstår inte hur förödande allvarligt det är. Du osynliggör en person helt och hållet, säger Lukas Romson.

Många anmäler inte

Tre av tio transpersoner upplever att de har blivit diskriminerade på jobbet – till exempel har de fått lägre lön och sämre arbetsuppgifter än sina kolleger eller blivit uppsagd.

Samtidigt är det ovanligt att man anmäler det man har varit med om till arbetsgivare och fackförbund. Bara 20 procent har anmält trakasserier och 30 procent diskriminering.

– Om jag spekulerar så jag tror att många är rädda för att förvärra situationen om de anmäler. Eller så är trakasserier så vanligt att man har fått väldigt tjockt skinn. Det kan också vara så att man saknar tillit till arbetsgivare och fack, säger Lukas Romson.

Guide ska lyfta arbetsmiljön

Men det är inte bara transpersoner som hamnar i kläm i arbetslivet. Även andra hbtqi+-personer drabbas.

Andrea Eriksson, professor på KTH (Foto: Privat).

– Ju mer man bryter mot normen när det gäller sexuell läggning och könsidentitet desto större är risken att man har dålig arbetsmiljö, säger professor Andrea Eriksson.

Hon har på uppdrag av Mynak (Myndigheten för arbetsmiljövetenskap) skrivit en forskningsbaserad guide för att förbättra arbetsmiljön för hbtqi+-personer.

Guiden innehåller konkreta tips för medarbetare, chefer, HR, fackliga företrädare och ledningsgrupper.

 

Grogrund för diskriminering

Andrea Eriksson betonar att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön – men att alla har ett ansvar för hur vi beter oss.

– Många arbetsplatser har ett arbetsklimat där alla förutsätts vara heterosexuella. Man kan bli osäker på om det tryggt att vara öppen och vilka livsstilar som är accepterade. Det skapar en grogrund för diskriminering, säger hon.