• Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande, berättar att många går med i Vision efter att någon besökt deras arbetsplats och frågat om de vill bli medlemmar.

Fackligt

Visions styrelse vill förlänga satsning för fler medlemmar

14 januari 2026

Tanken var att Vision skulle ha 160 000 yrkesverksamma och 16 000 förtroendevalda medlemmar om ett år. Nu vill Visions förbundsstyrelse justera målet så att det ska vara uppnått 2030 i stället för 2027.

Under Visions förbundsmöte 2022 beslutades det att Vision ska ha som mål att vara 160 000 yrkesverksamma medlemmar och 16 000 förtroendevalda år 2027. Det har visat sig vara svårt att klara. Därför vill Visions förbundsstyrelse förlänga tiden som satts av för att uppnå målet.

– Vi ser nu en positiv utveckling, men vill inte fortsätta jobba mot mål som känns ouppnåeliga. Då är det bättre att dra ut tidslinjen en bit så att målen upplevs rimliga, säger Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande.

  Ny ledamot i Visions förbundsstyrelse

Tanken är att behålla målet om ett ökat antal medlemmar och förtroendevalda, men att det ska vara uppfyllt först 2030. Förbundsstyrelsen arbetar med att förankra förändringen bland förtroendevalda i hopp om att kunna revidera beslutet.

Fler blir förtroendevalda

I slutet av 2025 hade Vision 149 115 yrkesverksamma medlemmar och 11 363 förtroendevalda medlemmar. Det innebär att antalet yrkesverksamma medlemmar ökat med drygt tre procent och att antalet förtroendevalda medlemmar ökat med drygt 19 procent sedan den särskilda satsningen började.

– Vi har sett att arbetsplatsbesök och att få frågan om att bli medlem är viktigt för att öka antalet medlemmar. Men många saker är viktiga. Till exempel att uppleva att Vision driver frågor som man tycker är relevanta och att känna sig välkommen, säger Veronica Magnusson.

Vill bevara svenska modellen

Tanken med att ha ett högt uppsatt mål om att öka antalet medlemmar handlar för Vision om att skapa en så bra position i avtalsförhandlingarna som möjligt. Men också om att bevara den svenska modellen. Den bygger på att löner och villkor regleras av facken och arbetsgivarna och att en stor andel av de anställda är medlemmar i ett fackförbund.

– Det här är vårt sätt att ta ansvar för att organisationsgraden på svensk arbetsmarknad ska vara hög och öka, slår Veronica Magnusson fast.